Hovawart - information om rasen

Hovawart - information om rasen

Storlek: Stor

Aktivitetsbehov: Stort

Pälslängd: Långhårig

Behov av pälsvård: Medel

Allergivänlig: Nej

 

Generell beskrivning:

Hovawarten, enligt historien, är en bofast, tysk hundras, som redan under medeltiden var nämnd i handskrifterna. Efter dess har det inte funnits några upplysningar om hovawarten, förrän början av förra århundradet då några hundvänner åter igen började avla på denna ras. En rasstandard och en sträng avelsorder framställdes. ”Rassezuchtverein fur Hovawart-Hunde e.v. (RZV)” (rasklubben för hovawart)

 

Första och största avelsbokförande klubb innan VDH (tysk kennelklubb) lade mycket vikt på sundhet och karaktär av de hundar de avlade fram. Väldigt tidigt och mycket tidigare än andra rasklubbar har denna klubb jobbat emot t ex HD. Hovawarten är en av de friskaste hundraser vi har. För att kunna realisera målet med avel på internationell nivå, etablerade RZV 1983 tillsammans med andra hovawartklubbar från Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Österrike och Sverige den internationella hovawart Federation (IHF). Nu är också Frankrike, England, Belgien och USA medlem. Den norska Hovawartklubben stiftades 1983.

 

Hovawarten som den framstår idag är en behaglig familjehund och en härlig kompis när det gäller hundsport. Pga. av dess säkra väsen och den stora lärovilligheten är det möjligt att utbilda dem till räddningshundar, ledarhundar och brukshundar. Hovawarten har lång och riklig päls men pälsen är likväl enkel att sköta.

 

Hovawarten behöver redan från början en god kontakt med ”sin” familj för att kunna utveckla alla de goda egenskaper som finns i den. Hovawarten har stor tolerans med barn, med det är viktigt att lära barnen hur de ska umgås med hunden. Vakenheten och vaktinstinkten är väldigt väl utvecklat utan att den behöver skälla hela tiden. Den är en obestridlig väktare över gård och hus.

 

Hovawarten är en idealisk huskamrat om han får tillräckligt med plats och rörelse. Det är inte nog med hage, den behöver motion och träning varje dag. Det är svårt att ”utbilda” en hovawart men man måste ha kontroll över en så pass stor och kraftig hund så att den kan bli en trofast följeslagare till familjen.

Rasstandard:

Ursprungsland Tyskland. Hovawarten är en kraftig, medel stor, rektangulär och långhårig brukshund. Könsprägeln framgår tydligt av huvud– och kroppsform.

 

Mångsidig brukshund. Harmonisk, vänlig och självsäker, med beskyddarinstinkt och mycket bra luktsinne. Med sin harmoniska kroppsbyggnad och stor lojalitet inför familjen är rasen en utmärkt familje– , vakt– skydds– räddnings– och spårhund.

 

Exteriörbeskrivning:

Kraftigt huvud med bred, välvd panna, torr. Rak nosrygg, nos och skalltak är parallella och lika långa. Lätt markerat stop, strama och mörkpigmenterade läppar. Svart nostryffel.

 

Ovala eller runda ögon, bruna till mörkbruna. Öron, trekantiga, hängande, högt ansatta med bra avstånd mellan. Räcker till mungipan. Saxbett eller tångbett.

 

Bred, djup kropp och med rymligt bröst. Rak, fast rygg med lätt hällande kryss. God benstomme, raka framben. Mycket muskulöst skulderparti, bra tillbakalagda skuldror, lång överarm, fasta armbågar. Välvinklade bakben med breda muskulösa lår, låga haser.

 

Svansen ska nå nedanför hasen, bäras lågt eller över rygglinjen allt efter sinnesstämning. Fria, jordvinnande rörelser.

 

Lång och böljande päls, bra intilliggande. Rikligt på bröst, ben och lårens baksidor. Bra behäng på svansen. Välpigmenterad hud.

 

Tre färger förekommer, blond, svart med blonda tecken (tecken på huvud, front och benen) och svart. Alla varianter ska ha glänsande och spänstig päls, och färgerna ska vara klara och distinkta.

 

Mankhöjd. Hannar 63 – 70 cm, tikar 58 – 65 cm.